Robinhoods Andra Riskkapitalfond Börsnoteras med Hedgefondliknande Avgifter

Robinhood Ventures Fund II (RVII) började handlas på New York-börsen på onsdagen till 25 dollar per aktie. Fonden ger amerikanska privatinvesterare en andra offentlig väg in i onoterade bolag kopplade till acceleratorn Y Combinator, denna gång med en avgiftsstruktur Robinhood aldrig tidigare tillämpat på en privatkundsprodukt.

Vad som hände

RVII är en sluten fond, strukturerad som ett så kallat business development company under amerikansk investeringsbolagslagstiftning från 1940. Portföljen består av 80 bolag i tidig och sen tillväxtfas, med tyngdpunkt på startups grundade av eller kopplade till Y Combinator-alumner. Fonden erbjöd upp till 8 miljoner aktier à 25 dollar, vilket kunde dra in upp till 200 miljoner dollar.

• 25 dollar per aktie: samma introduktionspris som Robinhoods första riskkapitalfond
• 80 bolag: portföljens storlek vid lansering
• 2 plus 20 procent: den nya avgiftsmodellen, en fast förvaltningsavgift plus en resultatavgift på realiserade vinster

Robinhoods första riskkapitalfond, RVI, lanserades i februari och tog in cirka 658 miljoner dollar med enbart en förvaltningsavgift på 2 procent. RVII lägger till en resultatavgift på 20 procent av realiserade vinster sedan start, en struktur som är standard inom riskkapital och private equity men ny för en Robinhood-produkt riktad till privatpersoner. Ingen av fonderna kräver ackrediterad investerarstatus eller minimibelopp, och båda handlas dagligen på börsen precis som vilken noterad aktie som helst.

Varför det spelar roll

Robinhood är inte ensamma om att flytta onoterade tillgångar mot privatinvesterare. Charles Schwabs vd Rick Wurster sa i juli till investerare att bolaget siktar på att bli en ledande destination för onoterade investeringar, efter år av riskkapitalbolag som stannat privatägda allt längre och därmed hållit sin tidiga tillväxt utom räckhåll för börsinvesterare.

Delar av branschen har gått i motsatt riktning. Wealthfronts medgrundare Andy Rachleff har argumenterat för att institutionella investerare får förtur till de starkaste onoterade affärerna, och att produkter byggda för privatpersoner ofta får det de stora fonderna väljer bort. RVII:s tillagda resultatavgift skärper den kritiken: privatinvesterare betalar nu riskkapitalvillkor för en portfölj de inte själva valt och vars prissättning de inte kan verifiera oberoende.

En börsnotering tar inte bort den underliggande illikviditeten. RVII:s aktier handlas dagligen, men fondens onoterade innehav saknar marknadspris mellan de kvartalsvisa värderingarna, och aktiekursen kan röra sig bort från substansvärdet åt båda hållen.

Vad som händer härnäst

Amerikanska tillsynsmyndigheter har redan flaggat för hur den här typen av fonder marknadsförs till privatpersoner, och RVII:s avgiftshöjning väntas dra till sig ytterligare granskning efter sommarens kritik mot Schwabs och Robinhoods satsningar på onoterat. Något liknande finns ännu inte tillgängligt för svenska sparare inom ISK, där Finansinspektionen sedan tidigare ställt höga krav på hur komplexa och illikvida produkter får säljas till icke-professionella investerare. Exponering mot onoterade bolag av det här slaget når svenska investerare i dag främst indirekt, via globala fonder i premiepension eller bredare aktiefonder.

För den som köper in sig, oavsett marknad, behöver en börsnoterad produkt som RVII följas tillsammans med noterade innehav och andra onoterade positioner i en samlad bild av nettoförmögenheten, snarare än hanteras som en isolerad post.