Amerikanska producentpriser steg 6,5 procent i maj, snabbaste årstakten sedan 2022

Amerikanska producentpriser steg 1,1 procent i maj, säsongsjusterat, rapporterade Bureau of Labor Statistics på torsdagen. Ökningstakten översteg konsensusprognoser om 0,7 procent och lyfte årstakten till 6,5 procent, den snabbaste ökningstakten sedan november 2022, då index steg 7,4 procent.

Vad siffrorna visar

Uppgången dominerades av varupriser, som stod för nästan 80 procent av den månatliga ökningen. Bensin bidrog med mer än hälften, med en prisökning på 23,4 procent i maj, vilket speglar fortsatt störning av oljeförsörjningsvägarna.

Tjänstepriserna steg mer återhållsamt. Kärn-PPI, exklusive livsmedel och energi, steg 0,4 procent mot förväntade 0,5 procent.

Måttet som exkluderar livsmedel, energi och handelsmarginaler, och som används som den renaste signalen för underliggande kostnadstryck, steg 0,8 procent. Det är den största månadsökningen sedan mars 2022.

Historisk uppgång i mellanleds-PPI

Den viktigaste signalen i majrapporten är mellanleds-PPI för etapp 1, som mäter vad tillverkare betalar för insatsvaror som ännu inte nått konsumentledet. Den steg 3,2 procent i maj, den största månadsökningen sedan dataserien inleddes i december 2009.

Prisrörelser i mellanledet brukar slå igenom mot konsumentpriser med två till fyra månaders fördröjning. Om den nuvarande takten håller i sig, förblir inflationstrycket förhöjt under åtminstone tredje kvartalet 2026.

Konsekvenser för investerare

Obligationsmarknader har redan prisat om. Den tioåriga amerikanska statsräntan steg efter att jobbsiffrorna för maj slog förväntningarna rejält den 6 juni, och torsdagens PPI-data pekar i samma riktning.

Ränteterminer prissätter nu minst en höjning från Federal Reserve före årets slut. CME FedWatch-verktyget visar en sannolikhet för en decemberhöjning som överskrider 50 procent. Ingen Wall Street-konsensus räknar med sänkningar under 2026.

För investerare med aktieexponering beror konsekvenserna av positioneringen:

• Lång-duration tillväxtaktier möter fortsatt värderingstryck när den riskfria räntan förblir hög
• Energiaktier gynnas av bensinpriserna, men marginaltrycket ökar om råvarukostnader stiger i takt med priserna
• Korträntefonder erbjuder förbättrat relativt värde, men durationsrisken kvarstår för innehavare av långa statsobligationer

För svenska investerare med ISK-konton eller kapitalförsäkringar med bred USA-exponering, exempelvis via S&P 500-fonder, innebär en bestående hög riskfri ränta att den relativa attraktionskraften hos obligationer ökar jämfört med tillväxtaktier. Att följa hur räntebanan förändrar portföljens totala värde i kronor ger en tydligare bild av det faktiska ekonomiska utfallet.

PPI-rapporten publicerades dagen efter att ECB höjde sin inlåningsränta till 2,25 procent, den första höjningen sedan september 2023. Båda centralbankerna möter nu samma utmaning: inflation över målet utan någon tydlig kortfristig lösning i sikte. För investerare med exponering i flera valutor är frågan inte längre om räntorna förblir höga, utan hur länge.