Oljepriset Och Räntorna Stiger Efter Att Trump Avvisar Irans Hormuzförslag

Donald Trump avvisade på lördagen ett iranskt förslag om att återöppna Hormuzsundet och återuppta kärnenergiförhandlingarna, vilket vände en kort börsuppgång som byggt på hopp om en lösning. Brentoljan steg tillbaka mot 107 dollar fatet på måndagen, och den amerikanska tioåriga statsräntan nådde 5,23 procent, den högsta nivån sedan juni 2007.

Vad hände

Irans förslag, som lämnades via medlare, skulle ha återöppnat sundet och återupptagit samtalen inom sju dagar. Trump kallade villkoren oacceptabla utan att utveckla svaret närmare, och sa till Axios på söndagen att Teheran "överspelat sina kort". Iran svarade enligt Bloomberg att landet inte tänker mjuka upp sina krav, vilket lämnar konflikten olöst inför veckan.

Oljepriset hade fallit omkring 2 procent på fredagen när marknaden prisade in en möjlig lösning. Rörelsen vände när avvisandet blev känt, och Brentoljan stängde nära sin högsta nivå på flera månader på oro för leveransstörningar i sundet, genom vilket nära en femtedel av världens oljeleveranser passerar.

Varför det spelar roll

Den förnyade riskpremien läggs ovanpå en redan hårt pressad obligationsmarknad. Räntorna hade stigit redan innan helgen på stark amerikansk statistik och hökaktiga signaler från Federal Reserve. Irannyheten lade till en ny, oljedriven inflationsoro ovanpå den rörelsen.

Siffror investerare bevakar denna vecka:

• Tioårig amerikansk statsränta: 5,23 procent, högsta sedan juni 2007
• Trettioårig amerikansk statsränta: 5,50 procent, högsta sedan 2004
• Marknadens odds för en amerikansk räntehöjning i oktober (CME FedWatch): över 75 procent, upp från omkring 49 procent en vecka tidigare
• Amerikansk 30-årig bolåneränta: 7,45 procent, högsta på två år

För en portfölj är mekaniken direkt. Stigande räntor pressar ner priset på befintliga obligationer, och en högre förväntad räntebana höjer diskonteringsräntan som används för framtida vinster, en särskild motvind för tillväxtbolag. Energiinnehav och inflationsskyddade tillgångar rör sig ofta åt andra hållet och gynnas av högre oljepris och fastare inflationsförväntningar.

Vad som händer härnäst

Trump sa på söndagen att han fortfarande väntar sig fler samtal med Iran under veckan, vilket lämnar dörren öppen för en snabb nedtrappning. Stämningsläget har inte hunnit ikapp börsrörelserna: Michigan-universitetets index över amerikanskt konsumentförtroende ligger på 48,1, nära historiska bottennivåer, med hushåll som väntar sig 4,6 procents inflation det kommande året.

Asiatiska börser handlades mestadels lägre på måndagen i samma olje- och räntespår, och Stockholmsbörsens OMXS30 öppnade svagt ner. Riksbanken lämnade sin styrränta oförändrad på 1,75 procent så sent som i torsdags, men stigande globala räntor och ett dyrare oljepris är precis den typ av extern press som kan påverka bankens bedömning inför nästa möte. En Mellanösternchock och en amerikansk räntejustering flyttar nordiska portföljer nästan lika direkt som amerikanska, via global obligations- och aktieexponering snarare än någon inhemsk utlösare.

Veckor som denna visar värdet av att se obligationer, aktier och råvaror i samma vy istället för att pussla ihop det från flera olika mäklare. Portföljverktyg som samlar innehav från flera banker och mäklare, till exempel Avanza och Nordnet, gör det möjligt att se i realtid hur en oljechock och en obligationsoro påverkar den totala förmögenheten och inte bara ett enskilt konto.