Riksbanken Lämnar Räntan Oförändrad På 1,75 Procent, Höjer Chansen För Räntehöjning I År

Riksbanken lämnade på torsdagen styrräntan oförändrad på 1,75 procent, den lägsta nivån bland EU:s centralbanker, och höjde samtidigt sannolikheten för en räntehöjning innan årets slut. Samtliga 18 ekonomer i Bloombergs enkät hade räknat med ett oförändrat besked.

Vad hände

Riksbankens direktion sammanträdde i Göteborg. Beslutet publicerades tillsammans med en penningpolitisk rapport, och en presskonferens hölls hos Västsvenska Handelskammaren på Parkgatan. Det var tredje mötet i följd med oförändrad ränta på 1,75 procent.

Både tillväxt och inflation låg över Riksbankens juniprognos under sommaren. Tre faktorer höll ändå tillbaka direktionen från att agera direkt:

• Företagens prisplaner var dämpade, vilket begränsar hur snabbt kostnaderna slår igenom i konsumentpriserna
• Störningarna i globala leveranskedjor minskade jämfört med tidigare i år
• Arbetsmarknaden var svagare än väntat, vilket dämpar risken för löndriven inflation

Riksbanken flaggade samtidigt för att utbudschocker kopplade till Mellanösternkonflikten, högre energi- och råvarupriser samt en svagare krona kan pressa den underliggande inflationen högre än vad junibanan räknade med. Det är den kombinationen som fick banken att höja, inte sänka, sin bedömning av sannolikheten för en höjning i år.

Varför det spelar roll

En oförändrad styrränta ger kortsiktig förutsägbarhet för svenska bolånetagare och ger små och medelstora bolag utrymme att återuppta investeringar som skjutits upp på grund av höga finansieringskostnader, särskilt inom byggsektorn. Men signalen i torsdagens besked pekar åt andra hållet för den som äger svenska räntebärande papper, ränteskänsliga aktier eller fastighetsrelaterade tillgångar: räntebanan härifrån väntas snarare stiga än ligga still.

Den svaga kronan förstärker bilden. Den gynnar den som tjänar i annan valuta, till exempel svenskar som arbetar i Danmark, men pressar importberoende bolag och bidrar till den inflationsrisk Riksbanken bevakar.

För en portfölj som blandar svenska aktier, obligationer och fastighetsexponering påverkar en förändrad räntebana varje tillgångsslag olika. Att följa alla innehav i en samlad vy gör det lättare att se hur ett enskilt räntebesked som detta förändrar den samlade förmögenheten, inte bara ett enstaka konto.

Vad som händer härnäst

Analytikerna är inte överens om hur långt höjningscykeln sträcker sig:

• Nordea väntar sig en höjning till 2,00 procent i november, oförändrat i december och därefter 2,25 procent i februari 2027, vilket banken ser som toppen
• Swedbank delar bilden på kort sikt men räknar med en högre topp på 2,43 procent under första kvartalet 2028, vilket motsvarar nästan tre ytterligare höjningar
• Lannebo menar att marknaden prisar in ungefär fem höjningar, klart fler än Riksbankens egen signal om omkring tre

Nästa räntebesked kommer i november. Fram till dess är det energipriser, kronans utveckling och kommande inflationsdata som avgör om Riksbankens "ökade sannolikhet" för en höjning blir verklighet redan i år.