Riksbanken Håller Räntan på 1,75 Procent för Sjunde Gången i Rad

Riksbanken lämnade torsdagen den 20 augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent, det sjunde mötet i rad utan förändring. Beslutet gäller från den 26 augusti och var väntat av samtliga 19 ekonomer i en enkät från Bloomberg.

Vad som hände

Direktionen, ledd av riksbankschef Erik Thedéen, upprepade sin bedömning från juni: cirka 50 procents sannolikhet för en höjning med 25 punkter innan året är slut. Riksbanken markerade samtidigt beredskap att höja räntan snabbare om konflikten i Mellanöstern driver upp energipriserna och skapar ett nytt inflationstryck.

Inflationen ligger fortfarande under målet men har överraskat på uppsidan under sommaren. KPIF steg 0,7 procent i juli, över prognosens 0,5 procent. KPIF exklusive energi kom in på 0,6 procent mot en väntad 0,2 procent. Riksbanken sänkte samtidigt sin prognos för KPIF-inflationen 2026 till 0,6 procent, från 0,8 procent i marsprognosen, och höjde prognosen för 2027 till 2,7 procent, från tidigare 2,0 procent.

Beslutet i siffror:

• Styrränta: 1,75 procent, oförändrad sedan september 2025
• KPIF juli: 0,7 procent (väntat 0,5 procent)
• KPIF-prognos 2026: nedreviderad till 0,6 procent
• Sannolikhet för höjning i år: cirka 50 procent enligt direktionens egen bedömning

Varför det spelar roll

En krona under press ökar kostnaden för allt Sverige importerar, från energi till insatsvaror, och kan i sig bidra till den typ av inflation Riksbanken säger sig bevaka. Kronan har handlats svagt under sommaren. Nordea och BNY pekar båda på att EUR/SEK kan testa nivåer kring 11,45 på kort sikt så länge Riksbanken avvaktar med nästa steg och inflationen förblir under målet.

För svenska sparare med tillgångar i utländska fonder, premiepension eller ISK-depåer med internationell exponering betyder en svagare krona att utländska innehav stiger i kronvärde, oavsett hur de underliggande tillgångarna utvecklas. Det är en valutaeffekt, inte en avkastningseffekt, och de två blandas lätt samman i en portfölj som inte separerar dem tydligt.

Ett oförändrat ränteläge påverkar också bolånekostnader och avkastningskravet på obligationsfonder, två poster som väger tungt i många svenska hushållsbalansräkningar.

Vad som händer härnäst

Riksbankens nästa räntebesked kommer den 10 september, med verkan från den 30 september. Om konflikten i Mellanöstern eskalerar och driver upp energipriserna före dess ökar sannolikheten för en höjning redan då. Om inflationen i stället fortsätter dämpas är ett fortsatt uppehåll det mest sannolika utfallet, med nästa möte efter det den 29 oktober.

Plattformar som samlar bank-, ISK- och premiepensionsinnehav i en vy gör det enklare att se hur mycket av en portföljs utveckling som kommer från valutarörelser snarare än från de underliggande tillgångarna, särskilt i perioder när kronan rör sig oberoende av räntebeskeden.