Brentoljan Passerar 95 Dollar Fatet Vid Upptrappat Krig Mellan USA och Iran

Vad hände

USA:s centralkommando bekräftade att de senaste anfallen inleddes klockan 17.30 amerikansk östkusttid den 22 juli, beordrade direkt av president Trump. Anfallen fortsätter en kampanj som återupptogs efter att junis korta eldupphör helt kollapsade. Brentoljan stängde på 94,07 dollar fatet, upp 3,4 procent under dagen, medan amerikanska WTI-oljan stängde på 86,83 dollar, upp cirka 3 procent.

• Brentolja: 94,07 dollar per fat, upp 3,4 procent, nådde tillfälligt 95 dollar under dagen
• WTI-olja: 86,83 dollar per fat, upp cirka 3 procent
• Oljepriset har stigit mer än 20 procent sedan juli inleddes
• Tolv nätter i rad med amerikanska anfall mot iranska mål

USA:s utrikesminister Marco Rubio sa att Iran inte är "seriöst" när det gäller att återuppta förhandlingar, och anklagade Teheran för att inte ha hållit tidigare åtaganden. Irans utrikesminister Abbas Araqchi svarade att landets hållning är "öga för öga." Houthirörelsen hotade separat Saudiarabiens oljeexport genom Bab el-Mandeb-sundet, farleden mellan Röda havet och Adenviken. Minst fem tankfartyg ändrade kurs för att undvika området.

Varför det spelar roll

Upptrappningen hotar nu båda världens viktigaste oljeflaskhalsar samtidigt, för första gången sedan konflikten inleddes i februari. Hormuzsundet står för ungefär en femtedel av världens olje- och LNG-handel. Saudiarabien byggde sin öst-västliga pipeline, Petroline, som en reservväg för just en stängning av Hormuz, men det nya Houthihotet mot Bab el-Mandeb undergräver även den vägen. Iranska tjänstemän gick längre och varnade för att de kan stoppa oljeexporten från hela regionen.

En oljechock stannar sällan vid energibolagens aktiekurser. Den slår igenom direkt i den allmänna inflationen, obligationsräntorna och den räntebana centralbankerna är villiga att följa. Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan stängde på en tvåmånaders högstanivå den 21 juli när marknaden prisade in större sannolikhet för en amerikansk räntehöjning i september, och ett ihållande oljeprisskott förstärker samma tryck. Riksbanken har sagt att sitt eget augustibeslut delvis beror på om oljepriset förblir förhöjt genom juli, vilket kopplar en konflikt i Mellanöstern direkt till svenska bolåneräntor. För svenska investerare med exponering mot globala fonder och energisektorn via ISK-konton märks en sådan chock snabbt i både avkastning och valutakurser. Portföljverktyg som visar exponering över tillgångsslag på ett ställe gör det lättare att se hur en energichock som denna sprider sig till aktier, obligationer och valutor inom samma vecka.

Vad man ska bevaka härnäst

Marknaden kommer att bevaka om Iran agerar på hoten om att stänga Hormuzsundet helt, och om Houthiattackerna på allvar stör tankfartygstrafiken genom Bab el-Mandeb utöver de omdirigeringar som redan skett. President Trump har varnat för att USA kommer att slå mot iranska broar och kraftverk för varje framtida anfall mot sjöfarten, vilket ökar risken för ytterligare upptrappning snarare än ett eldupphör inom kort. Europeiska centralbankens räntebesked den 23 juli, tillsammans med eventuella uttalanden från Fed under veckan, visar hur snabbt beslutsfattare betraktar oljerörelsen som en varaktig inflationsrisk snarare än en tillfällig topp.