Skuldkvotskravet: vad det är och hur det beräknas

Skuldkvotskravet är en reglering som begränsar hur mycket en hushållskredit får uppgå till i förhållande till låntagarens bruttoinkomst. Sedan mars 2018 får banker i Sverige som huvudregel inte bevilja bolån som resulterar i en skuldsättningsgrad över 4,5 gånger den samlade bruttoinkomsten per år.

Regeln infördes av Finansinspektionen (FI) för att bromsa den snabba ökningen av hushållsskulder och minska risken för att enskilda hushåll tar på sig skulder som de inte klarar av vid ränteuppgång eller inkomsttapp.

Vad är skuldkvot?

Skuldkvoten är kvoten mellan ett hushålls totala bolåneskuld och dess samlade bruttoinkomst per år.

Formel:

Skuldkvot = Total bolåneskuld / Bruttoinkomst per år

Exempel: Ett hushåll med en samlad bruttoinkomst på 900 000 kr per år och ett bolån på 3 600 000 kr har en skuldkvot på 4,0.

Bruttoinkomst avser inkomst före skatt och inkluderar lön, inkomst från enskild firma, kapitalinkomster och andra regelbundna inkomster som banken beaktar vid kreditbedömningen.

Hur fungerar skuldkvotskravet i praktiken?

Om din skuldkvot efter ett nytt bolån överstiger 4,5 kan banken som huvudregel inte bevilja lånet. Det är ett hårt tak, inte ett riktmärke.

Vad som räknas in:

• Befintliga bolån på den bostad du köper eller belånar
• Eventuella befintliga bolån på andra fastigheter
• Blancolån och andra lån räknas normalt inte in i skuldkvoten, men påverkar kreditbedömningen på andra sätt

Undantagsutrymme: Banker får bevilja undantag från skuldkvotskravet för upp till 15 procent av det totala värdet av nya bolån per kvartal. Det innebär att en andel av låntagarna med skuldkvot över 4,5 ändå kan beviljas lån, om banken bedömer att hushållet har tillräcklig betalningsförmåga.

Skuldkvotskravet och det skärpta amorteringskravet

Skuldkvotskravet hänger samman med det skärpta amorteringskravet, som trädde i kraft parallellt 2018.

Om ett hushålls skuldkvot överstiger 4,5 krävs att de amorterar ytterligare 1 procentenhet per år utöver det ordinarie amorteringskravet.

• Skuldkvot: Under 4,5 — Extra amortering: Inget extra krav
• Skuldkvot: Över 4,5 — Extra amortering: +1% av lånesumman per år

Det ordinarie amorteringskravet ser ut så här:

• Belåningsgrad: Under 50% — Amorteringskrav: Inget krav
• Belåningsgrad: 50–70% — Amorteringskrav: 1% per år
• Belåningsgrad: Över 70% — Amorteringskrav: 2% per år

Ett hushåll med belåningsgrad på 75 procent och skuldkvot på 5,0 behöver alltså amortera 3 procent per år: 2 procent ordinarie krav plus 1 procent extra.

Vad innebär det maximala lånetaket?

Om ett hushåll tjänar 800 000 kr per år i samlad bruttoinkomst är den maximala bolåneskuld som banken normalt godkänner:

4,5 × 800 000 = 3 600 000 kr

Det spelar ingen roll om bostaden är värd mer. Bolånetaket (85 procents belåningsgrad) begränsar hur stor andel av bostadens värde du kan låna, och skuldkvotskravet begränsar det absoluta beloppet i förhållande till din inkomst. Båda taken gäller samtidigt, och det lägre avgör hur mycket du kan låna.

Varför skuldkvotskravet påverkar fler än du tror

Skuldkvotskravet får störst effekt i storstadsmarknader där bostadspriserna är höga i förhållande till inkomsterna. I Stockholm och Göteborg räcker en normal tjänsteinkomst inte alltid till för att finansiera en bostad i populära lägen, vilket gör att kravet i praktiken stänger ute en del köpare från marknaden.

För hushåll med hög skuldsättning från tidigare köp gäller kravet också fullt ut vid refinansiering, om lånet ökas. Befintliga bolån som inte förändras påverkas däremot inte retroaktivt.

Skuldkvoten i ett bredare förmögenhetsperspektiv

Skuldkvoten är ett mått på skuldsättning i förhållande till inkomst. Men för en fullständig bild av din ekonomi behöver du se skulder i förhållande till tillgångar: fastigheter, aktier, pension och övriga innehav.

Nettoförmögenheten — summan av allt du äger minus allt du är skyldig — ger en mer komplett bild än skuldkvoten ensam.

Plattformar som Findex samlar alla tillgångar och skulder i en vy, inklusive bolån, investeringskonton, pensioner och privata innehav. Det ger dig en direkt bild av hur ditt bolån påverkar din faktiska nettoförmögenhet.

Se din nettoförmögenhet — börja gratis.

Vanliga frågor

Vad är skuldkvot? Skuldkvoten är förhållandet mellan ett hushålls totala bolåneskuld och dess samlade bruttoinkomst per år. En skuldkvot på 4,0 innebär att skulden är fyra gånger den årliga bruttoinkomsten.

Vad är taket för skuldkvotskravet? Banker får som huvudregel inte bevilja bolån om det medför en skuldkvot över 4,5. Undantag kan beviljas för upp till 15 procent av bankens nya bolånevolym per kvartal.

Räknas blancolån in i skuldkvoten? Nej, blancolån och konsumtionslån räknas normalt inte in i skuldkvoten. Däremot påverkar de bankens kreditbedömning och kan minska din totala lånekapacitet.

Vad händer om min skuldkvot är över 4,5? Om din skuldkvot redan är över 4,5 eller kommer att överstiga 4,5 efter ett nytt lån kräver banken att du amorterar ytterligare 1 procentenhet per år. Banken kan också neka lånet om undantagsutrymmet är uppfyllt.

Påverkar skuldkvotskravet befintliga bolån? Nej, kravet gäller vid nya bolån eller höjning av befintliga lån. Befintliga bolån som inte förändras påverkas inte.

Kan jag kringgå skuldkvotskravet genom att ta ett blancolån? Nej. Banker är skyldiga att ta hänsyn till all skuldsättning i kreditbedömningen. Att ta ett blancolån istället för att höja bolånet löser inte skuldkvotsproblematiken och höjer i praktiken din totala räntekostnad.

Är skuldkvotskravet detsamma som bolånetaket? Nej. Bolånetaket begränsar hur stor andel av bostadens värde du får låna — maksimalt 85 procent. Skuldkvotskravet begränsar hur stor din totala skuld får vara i förhållande till inkomsten. Båda reglerna gäller parallellt.